På spåret

I dag var det sista tillfället på valpkursen. Vi fick prova på att spåra. Jag skulle följa doftspåret efter matte och vid slutet av det hitta Helge. En av Karinarna höll mig fast och sen gick matte iväg rakt ut i skogen. Jag såg matte försvinna och undrade vart hon tog vägen. När jag var som mest undrande kom matte, lill-husse och husse gåendes på stigen från ett annat håll. Jag glömde snabbt bort oron och att matte hade travat iväg som en älg rakt ut i skogen. Vi gick tillbaks till gläntan där de andra kurskompisarna väntade.

Lill-husse och jag tränade på lite vanliga kommando. Kolla så fint jag jag sitter när han säger till mig. Jag vet att han har godis där i jackfickan. Klart att jag lyder! Jag är faktiskt väldigt lydig och duktig på både sitt, ligg och att komma på inkallning. Kommandot tack då jag lyfter upp en tas och lägger i den utsträckta handen börjar jag också att kunna bättre och bättre. Det är kul att lära sig saker och att få lära genom att leka.

När det hade gått en kvart fick vi gå tillbaka till platsen där matte hade älgat iväg. Grejen var att det tar cirka en kvart för dofterna att landa på marken och nu var det marksök d.v.s nosen i backen som gällde. Jag tog täten ut bland tallarna. Omedelbart fick jag upp doftspåret av matte. Några kortare utfall längs vägen blev det men Karin sa att det var helt normalt. Matte höll i kopplet men korrigerade aldrig mig utan jag nosade upp var hon hade gått och gick så småningom rakt på Helge. I fotot syns Helge i bildens ovankant. Där hade han legat ensam i mer än en kvart. Så regnade det också. Stackars Helge! Han pep av lycka när jag tog honom i munnen.

I väntan på att kurskompisarna skulle göra sina spårsökningar bekantade jag mig med en mullvadshög. Sandjorden var härligt skvättig och porös. Oj vad jag grävde!

Att gräva intensivt tar på krafterna och när jag inte orkade stå upp och gräva längre så lade jag mig helt enkelt ner och fortsatte. Jag blev inte ett dugg renare av det. Väl hemma fick jag bada i badkaret men det är en helt annan historia.

När alla kurskompisarna var klara gjorde vi ytterligare tre spårövningar. Jag spikade dem alla tre på första försöket. Min nos är briljant!

Efter de tre avslutande spårövningarna var det bara att plocka ner julgransprydnaden jag hade lämnat från mig och gå tillbaka till bilen. Jag var duktigt trött och ägnade resten av dagen åt att sova. Det är inte alls fel det heller.

Annonser

En tanke på “På spåret

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s